Amsterdam

Förra veckan såg faktiskt bättre ut än veckan innan det.

Kommer inte riktigt ihåg vad måndagen och tisdagen hade att erbjuda men onsdagen gav tillbaka en hel påse med tvätt. Det fanns till och med kläder där jag inte ens hunnit märka var borta! Åkte dock på ett practical joke på vårat Troefmarket. Kom dit i tid för att möta upp tvätterikillen, han ser ledsen ut och säger att han tyvärr inte kunde hitta min påse med tvätt men att han kunde erbjuda mig 10 Euro - vilket jag kände INTE var acceptabelt.

Han erbjöd mig 25 Euro och jag sa att 250 hade varit mer rimligt.

Han bad mig att göra upp det med killen bakom kassan.. jag drog fram min långa lista med exakta uträkningar om vad allt hade kostat och jag tycket att han betedde sig lite konstigt, väldigt ofokuserad och jag blev bara mer och mer frustrerad. När gubbarna insåg att jag snart skulle brista av förtvivlan tog dom fram min påse. Vad dom inte riktigt hade räknat med var att det kom några små glädje tårar. 

 

När jag varvat ned mig efter hela tvätthistorien så var det dags för lite Aussie BBQ i Ashlees rum, som naturligtvis slutade på Dekooi med tanke på att det var onsdag. Ja vad ska man säga, det var ett riktigt bra drag som vanligt. Alla uteställen borde ha öl för 1.5 Euro. Det blir så mycket roligare då.

 

Inte lika roligt när man skulle upp 7 på morgonen för att sedan pallra sig till tåget mot Eindhoven. Balansen var lite intakt så när det var dags att kliva av händer det som jag alltid har fasat för. Tåget gungar till och jag ramlar ned i en farbrors knä. Jag blev nog väldigt paff och började gapskratta, fick panik när jag insåg att jag höll i han stenhårt i armen och av någon anledning kunde jag bara inte släppa. Antar att alla såg hur förvirrad jag... man kan säga att jag livade upp stämningen en hel del för alla på det tåget. Speciellt sarahs om skrattade så mycket att hon nästa kissade i brallan.

 

Vi kom i precis lagom tid till flygplatsen. Vi hade 1 timme på oss att äta lunch och titta i den enda affären som fanns där. Kom på planet, jag agerade flygvärdinna och flyttade om ca 10 väskar och organiserade så att vi skulle få plats med våra. Jag var fruktansvärt stolt övermitt resultat och jag inbillade mig att flygvärdinnorna var mycket imponerade av min insats. Allt detta var dock i onödan. Efter att vi suttit på flygplanet i 30 min så fick vi reda på att det var något fel på planet och vi skulle kliva av igen. En liten nätt försening på 4 timmar sådär. Men inte var vi bittra för det. Eller vi var bittra först med detta resulterade i en flygplatsfest. som sen resulterade i att alla var dyngraka på flyget. 

Jag och Sarah hamnade bredvid en kille som presenterade sig som Robert, men vi kunde kalla han för Rob ( Ett dygn senare skulle vi få reda på att han egentligen hette Jordi. Vi är dock fortfarande 100 % säkra på att han presenterade sig så som Robert. Varför skulle han annars säga " You can just call me Rob"). 
Rob tyckte tydligen inte att vi var tillräckligt fulla för han bjöd på drinkar och grejer. Visade sig att han åkte till Budapest för att spela lite piano. Mycket trevlig kille det där. 
Sarah hade span på killarna bakom oss som även dom var dyngraka. Dom stojjade bakom oss och Rob sa " Just so you know, i don't know them. I do not have any idea who they are"

Vi trodde att han var ironisk och det tog oss ca 1 timme att lista ut att han verkligen inte kände dessa killar när vi började fråga frågor om dom.

 

Vi landade i Budapest. Tok hungriga och gick till första närmaste restaurang och käkade den godaste middagen i hela mitt liv. Och det var inte sant, men absolut en av dom godaste. När jag tänker på det så finns det fruktansvärt mycket god mat där och det är väldigt svårt att rangordna vilken mat som är goddast då det hela beror på vad man känner för. Tänk lite på det så förstår ni vad jag menar. Hur som helst var det en av dom bästa stekarna jag ätit på ett Argentinskt stekhus. Var klassen bättre än Rancho som jag älskar här i Amsterdam.

Efter middagen kilade vi hem och somnade ganska så snabbt i vårat underbara hotell rum.

 

Vi bodde på ett hotell som heter Boutique Zara, ett 4 stjärnigt hotell nere vid floden. Det var helt fantastiskt hotell och personalen var jätte trevlig och hjälpsam.

 

På fredagen tog vi oss upp i tid och jag åt den största frukosten på länge. Det var buffe och den var riktigt bra. Jag provade absolut allt utom oliverna och jag kände att jag kunde rulla därifrån. En Shoppingvända på stan, lite julmarknad och kaffe med bailys. Eftermiddagen spenderade vi på ett av dom kände termalbaden, inte Gellert utan det andra kända som är lite billigare.

Malin Bodin kommer aldrig lära sig att sluta vara dumsnål. Varför inte betala lite mer och gå på ett av dom bästa.

Jag klagar inte allt för mycket men såhär var det. Badet hade en utomhus del och en inomhusdel. Jag gillade verkligen utomhus delen och jag hade älskat inomhusdelen om det inte luktade svettig gammal tjockis. Man kunde verkligen känna hur gammalt det var där inne. Inte så trevligt, men något som var mycket trevligare var massagen. 

Jag tror att detta var min första riktiga massage om jag minns rätt? Bortsett från att det kittlades fruktansvärt mycket på vissa ställen så var det bättre än vad jag trodde. Helt klart värt pengarna. 

 

Efter badandet ( som gjorde mig fruktansvärt förkyld då man gick runt barfota utomhus och sedan fick åka hem med blött hår) så blev det middag och utgång. Vi gick på en klubb som heter Insane. Väldigt spännande inredning och det var 23 olika rum, kommer inte ihåg hur många olika dansgolv men det fanns en hel del, och sen några barer på det. jag gillar ju sådana där ställen där man kan traska runt och gå vilse osv.

 

På lördagen var vi trötta och aningens bakfulla. Vi åkte på en Hop on Hop off bus tour. Fast vi hoppade aldrig av och tur var väll det för att bussen var full och dom som ville hoppa på kunde inte. 2 tjejer hade väntat i 2 timmar och det enda guiden kunde säga till dom var att vänta en timme till. Så även om det gick bra för oss så tycker jag att det var riktigt dåligt av dom och det är något jag kommer att komma ihåg till nästa gång jag beslutar mig för att vara en äkta turist och åka på sightseen. Vi fick iallafall se alla sevärdheter i staden och det var en hel del. Jag hade gärna utforskat det mer men det får bli en annan gång. 

När vi kände oss klara med sightseeingen så beslutade vi oss för att äta en äkta bulgarisk lunch. Det var det absolut värsta jag sett i hela mitt liv och Gulashsoppan var inte i närheten så god som den är på Lyktan i hundfjället! Fick lov att smyga in på Burger King efter den "lunchen".

Vi gick på den stora dyra shoppinggatan och kikade på julmarknaden innan det var dags att bege sig hemmåt och göra oss iordning för kvällen.

 

Efter våran katastrofala lunch så beslutade vi oss för att gå tillbaka till den argentiska restaurangen, där visste vi iallafall att vi skulle få fantastisk mat och det fick vi. Oj, blir hungrig när jag tänker på den restaurangen! Tog en taxi till en bargata som visade sig vara en julmarknad och det var inte det vi var ute efter. Vi försökte ta en taxi men då vi inte hade telefoner och kunde ringa en taxi så försökte alla lura oss och det slutade med att vi gick till Insane och hade en riktigt trevlig kväll.

 

På söndagen var flyget faktiskt i tid. Landade 13.15 på söndagen, Aaron kom och hämtade upp ett stycke bakfull Malin. Sarah's föräldrar fick också sin beskärdade del av bakfull ungdom. Åkte hem till Aaron och vi spenderade dagen framför tv:n. Tror vi såg 4 filmer. Eller jag såg iallafall det, Aaron lagade Sushi till mig under tidens då jag tittade på film. Jag hade bara provat sushi en gång innan i söndags och jag var mycket skeptisk till den där rätten. Då jag redan hade fått reda på att vi skulle äta sushi på lördagen så hade jag fasat det där ögonblicket i ca 24 timmar innan jag provade den första sushi rullen. Bra mycket godare än vad jag minns! Okey, den första njöt jag inte av sådär jätte mycket då jag fortfarande var väldigt misstänksam, men det blev bara bättre och bättre för varje bit.

 

Igår hände inget speciellt alls och idag har jag lyssnat på 4 dokumentärar från P3 och lagt ett pussel på 500 bitar. Ik zie Ik Zie var namnet på pusslet och det går ut på att du får en poster med massor av folk som ser chockade ut, sen ska du lägga pusslet och när du är klar med det så får du se vad dom ser. Mitt tempo ligger på ca 100 bitar i timmen. För er som inte är födda matematiker så tog det mig 5 timmar att lista ut att dom såg ett Spökhus, dracula slott eller vad man nu ska kalla det. En riktigt bra kväll med andra ord!!